IT-säkerhet enligt HPS

(Publicerad 2009-01-22)

Varumärken som väljer att marknadsföra sig som lite extra dyrbara har alltid (och kommer alltid) att få slåss mot piratkopior. Problemet för konsumenterna är att det står "Authentic Marlboro" även på piratkopiorna.

I morgonens Metro finns en artikel om min namne Stefan, 46, som har blivit lurad att köpa tre fejkade Armani-jackor för 2000 kr.

Stefan mötte bedragaren på Q8-macken i Hallunda. Mannen, som utgav sig för att vara italienare, gick till väga på samma sätt som ligan gjort sedan 2005.

Han sa att han varit på modemässa och skulle till flygplatsen. Han ville bli av med visningsexemplar [tre jackor från Armani], eftersom de inte fick plats i bagaget.

-Min fru såg direkt att de inte var äkta. Jag blev bara begeistrad av att få så mycket märkesgrejor för så lite.

Intressant #1: Klassisk pretexting; bedragaren hade en relativt sensationell men trovärdig historia. Man kan med säkerhet anta att han även sa att han hade bråttom till flyget och att Stefan måste bestämma sig på en gång.

Intressant #2: Vi pratar alltså om autentisering här. Enligt Wikipedia är autentisering "[...] the act of establishing or confirming something (or someone) as authentic". Precis vad Stefan var tvungen att göra. På plats. Utomhus i dålig belysning. Och, framförallt, med väldigt begränsad erfarenhet av Armanikläder samt en förmodad undertryckt önskan att de verkligen var riktiga.

Intressant #3: I artikeln finns faktarutan "Så vet du att det du köper är äkta vara". Råden är som följer:

Så vet du att det du köper är äkta vara (numrering har lagts till):

1. På de flesta Armani-jackor finns identifikation på blixtlås eller knappar. Den karaktäristiska örnen eller namnet.
2. Hangtag-etikett med artikelnummer. Dubbel etikett med blank framsida och räfflat papper inuti.
3. Handla inte av någon som stoppar dig utomhus.

Det har sagts att lösenord förmodligen är den sämsta möjliga autentiseringsmetoden som går att frambringa. De två första ovan har mer att göra med identifiering och den sista är inte ens applicerbar. (1) Att gravera/gjuta ett blixtlås med "den karaktäristiska örnen eller namnet" är en smal sak för lirarna som tillverkar jackor. Dess existens må identifiera märket Armani men det är sannerligen inte autentiserat. I så fall hade man gjort blixtlåset svårt att tillverka (jämför med papperspengar). Tyvärr sätts lite väl stor tilltro till liknande metoder, hologrammen på kreditkort till exempel. (2) Etikettens utseende är irrelevant i detta fall, bedragaren förklarar helt enkelt att de _naturligtvis_ tagit bort den på mässan.

Punkt tre är den enda som är rimlig om du inte har erfarenhet av fejkade märkesplagg vilket majoriteten av Metros läsare (i synnerhet undertecknad) sannolikt saknar.

--
Stefan Pettersson